Vapen & rustningar

De stridande behövde ständigt nya vapen och skyddsutrustning. Under hela medeltiden utvecklades rustningssmidet och kroppsskyddet följdes av vapenutvecklingen. När nya vapen infördes på slagfälten blev rustningarna förändrade för at kunna möta den nya utvecklingen. Mot slutet av medeltiden hade man även börjat behärska stål och dess egenskap att kunna härdas för att ge starkare rustningarl.

Den klassiska helrustningen som många förknippar med medeltiden och riddare bars troligen av mycket få av alla stridande under ett slag och var en mycket kostsam affär. Dock tillverkades mängder med enklare rustningar som inte var måttbeställda utan avsedda för soldaten i ledet. Rustningsverkstäderna utvecklades mycket och för att göra en rustning krävdes många olika moment som krävde specialister för olika stadier i tillverkningen. Samma sak gäller vapen, det var troligen ytterst sällan som en och samma smed förfärdigade ett vapen själv.